Efter att ha varit i Skärhamn under den Nordiska Nauticatträffen från onsdag den 14 juli till måndag den 19 juli började vi vår semesterresa som denna gång ska gå till Vänern.
Måndag den 19 juli
Vi vaknade relativt tidigt i Skärhamn och åt frukost. De flesta av deltagarna på den nordiska NautiCat-träffen låg kvar i och med att det varit blåsigt på söndagen. Då båtarna låg tätt ihop började ett arbete att få ut dem. Vi kom ifrån Skärhamn vid 11-tiden och gick till Mollösund för att tanka. Fyllde på drygt 300 liter Ecopar. Gick sedan till Rönnäng där vi flyttade bilen så vi skulle minimera risken för P-böter. Sedan var det äntligen dags för att påbörja vår semestertur till Vänern. Vädret var fint och lagom vind för stödsegling ner till Öckerö, där vi träffade på Claes med Rödluvan. Efter lite eftersnack med honom var det dags att gå och lägga sig.
Tisdag den 20 juli
Startade tidigt, kl 07.50, från Öckerö, för att hinna med broöppningen av nya Hisingsbron kl 09,35. Missade broöppningen med 15 minuter vilket gjorde att vi fick vänta utanför TV-huset tills bron öppnades på nytt två timmar senare. Tog oss igenom Hisingsbron men fick vänta ytterligare 30 minuter vid Marieholmsbron för att den skulle öppnas och vi kunde passera. Fick följe av en båt med Roger och Kerstin från Hovås med Blue Magic. De hade tänkt att stanna för natten i Kungälv, men då vi hade bra tempo och broöppningen av Jordfallsbron fungerade snabbt följde de med norrut. Hade en fin tur upp till Lilla Edet där vi slussades upp. Stannade i Lilla Edet för natten.
Onsdag den 21 juli
Gick från gästhamnen i Lilla Edet tidig förmiddag. Hade följe av Blue Magic och en dansk segelbåt. Det blev många slussar under dagen men vi gjorde dem tillsammans med gott resultat. Ulrika fick in snitsen att både hålla båten med en tamp och samtidigt hålla ifrån med båtshake. Emellanåt fick hon byta tag med tampen ju högre upp båten kom. Fick mycket beröm för sitt handlag. Lite stökigt när det samtidigt slussades ner elva fritidsbåtar i en sluss samtidigt, och vi skulle växla slussar. Tog oss igenom Trollhättan och på väg till Vänersborg var det ytterligare en sluss i Brinkebergskulle, där vi fick vänta på två större lastfartyg som skulle gå före oss. När vi kom till Vänersborg uppstod ett misstag då Blue Magic och dansken gick in i gästhamnen medan vi fortsatte till järnvägsbron där slussvakterna väntade på oss med öppen bro. Låg utanför Länsstyrelsen vid kaj inne i Vänersborg för natten, men innan det var dags att lägga oss gick vi ut och åt en välförtjänt middag.
Torsdag den 22 juli
Bunkrade lite på ICA Kvantum i centrala Vänersborg på morgonen. Missade tyvärr Blue Magic som var inne i hamnen och tittade efter oss. Gav oss av nordost med målet att komma till Spiken framåt eftermiddagen. Hade västlig vind med oss hela vägen, så det blev motorsegling över hela Vänersborgbukten och Dalbosjön upp till Ekens skärgård norr om Kållandsö. Där öppnade sig en skärgård med många små skogsbevuxna öar och små trånga passager innan vi vid 18-tiden nådde fram till Spiken. Gästhamnen var i princip full men vi lyckades hitta en sista plats utanpå en Princess modell större. Väl i land tog vi oss en middag på en av restaurangerna innan vi gick och lade oss.
Fredag den 23 juli
Vi gjorde en runda på Spiken. Fullt med krimskrams såldes i sjöbodarna vilket gav ett tråkigt intryck på oss. Vi gillar mer genuina orter där lite av det äldre är bevarat.
Gav oss i väg från Spiken strax före lunch och hade bra vind för segling ner mot Lidköping. Anlände dit på eftermiddagen. Fick hjälp med förtöjningen av en äldre seglare från Karlstad. Han berättade att han var på Åstol för cirka 40 år sedan. Han hade frågat en man och en kvinna som gick arm i arm om han fick ligga med båten där. ”Du får gärna ligga med båten här när du frågar”, sa mannen. Det hade visat sig att mannens pappa var skutskeppare och säkert stött på Karlstad-mannens farfar som skött mycket av oljeleveranser till båtar på västkusten. ”Det måste varit Ludvig på Åstol du träffade”, sa jag som kände igen beskrivningen av honom och Kerstin.
Efter att vi förtöjt i gästhamnen gick vi och hälsade på Sandra som var där med barnen i husvagnen. Hon bjöd på en god middag innan det var dags för oss att gå tillbaka till MoonCat.
Lördag den 24 juli
Vi hade bestämt med Sandra att vi skulle göra Lidköping tillsammans. Sandra, Joel och Saga kom på förmiddagen och vi gick tillsammans in till stan. Tjejerna shoppade medan jag och Joel tog en sväng till Bolaget. När köplusten var slut tog vi en lunch på en pizzeria.
På hemväg tog jag en vända förbi Folkets Park i Lidköping där jag 1986 hade en stor Rock-fest ihop med Power-meet bilträffen. Man måste ju unna sig lite nostalgitripper!
På kvällen grillade vi i gästhamnen, innan det var dags att gå och lägga sig.
Söndag den 25 juli
Efter att ha duschat och gjort oss i ordning i gästhamnen i Lidköping styrde vi MoonCat mot Mariestad. När vi gav oss iväg så visste vi inte om vi skulle ta hela sträckan på en dag, men till slut hamnade vi där. Gästhamnen i Mariestad är belägen längst in i hamnen inne i staden. Vi fick en plats vid kajen vid det stora gångstråket, med glassbarer och restauranger.
Vi hade inte legat någon längre tid vid kajen då vi hörde en röst: ”Det här är MoonCat. Det ser jag för jag har svetsat på de dävertarna.” Det visade sig vara Stefan och hans fru som hade seglat med de förra ägarna till MoonCat i Medelhavet. Vi fick ett givande samtal med de båda, och det visade sig att Stefan var ägare till den NautiCat 44:a som legat till salu sedan i vintras. Vi beslöt om att träffas dagen därpå för en visning av 44:an.
Åt glass i hamnen och tittade på båtarna vid kajen. Orkade inte mer i den stekande solen.
Måndag den 26 juli
Stefan kom på morgonen och vi gick bort till hans 44:a NautiCat. Båten var så nära nyskick som en 40 år gammal båt kan vara. Dessutom utrustad med en hel del finesser som han själv monterat och i vissa fall konstruerat, så som bogpropeller i aktern som fälldes ner när man behövde den. Svårt att slita sig från en pärla som man gärna hade velat ha. Även Ulrika blev riktigt begeistrad i båten, ”Our dream”.
När vi åter kommit till sans tog vi en titt på Mariestad, besökte kyrkan och handlade lite. Eftermiddagen avslutades med ett riktigt åskoväder, hamnen blev full av båtar och det blev lite kusligt.
Tisdag den 27 juli
Vi lämnade Mariestad på förmiddagen för att gå till Otterbäcken som ligger lite norr om Sjötorp på Vänerns östra sida. Gick under bron till Torsö utan problem. När vi närmade oss Otterbäcken var himlen alldeles svart över land och det blixtrade som bara den, men när vi kom fram hade regnet gått över och solen tittade fram.
Vi hade blivit avrådda för att åka till Otterbäcken och istället rekommenderade att stanna i Sjötorp där det var mer aktivitet. I Otterbäckens gästhamn var det plats för tre båtar efter bryggan, vilket kunde dubblas om man låg utanpå varandra enligt hemsidan. När vi kom fram var vi enda båten i gästhamnen, men det fyllde på med ytterligare en under kvällen.
För oss passade dock Otterbäcken perfekt. Vi samtalade med hamnkapten som var en trevlig man. Sedan kom det en kille som jobbade på kommunen i Lidköping som vi fick diskuterat båtar med, samt givetvis gästhamnen i Lidköping och mycket mer. I Otterbäcken fanns det en pizzeria, ett gatukök och en fiskkrog. Vi gick till den senare, men gjorde ett misstag vid beställningen. Beställde deras laxplanka och hade givetvis i bakhuvudet att det skulle vara en liknande den jag åt i Vänersborg. Men ack vad vi bedrog oss. In kom servitören med en planka med några rökta räkor, lite lax i en skål, och en liten skål med aioli. Ingen riktig mat för två utsvultna sjömän. Vi skojade om att vi skulle ta gatuköket eller pizzerian på vägen hem. Fiskrestaurangen var jättefin och alla andra var nöjda, men vi läste inte riktigt på vad vi skulle få.
Onsdag den 28 juli
Gjorde Otterbäcken på förmiddagen. Inget stort samhälle utan husen låg utefter vägen som går genom orten. Däremot blev vi förvånade då de hade Sveriges 10:e största exporthamn. Hamnområdet var dock avstängt så det gick inte att se något av hamnen, men en stor del av verksamheten bestod av leveranser av zink från Zinkgruvan till bland annat Nederländerna.
Hittade sjöfartsmuseet som hembygdsföreningen drev. Tyvärr var det stängt men utanför låg en laxbåt från 1800-talet. Den hade under en period tagits hand av Allmogebåtar på Bassholmen tills den under 1990-talet åter hittade hem till Otterbäcken.
Otterbäcken kändes när man gick där som ett samhälle på väg ner, men ett flerfamiljshus höll på att återuppbyggas efter att det brunnit ner för ett år sedan, och kommunen höll på med avstyckning av ett trettiotal tomter nära Vänern så det finns hopp.
På eftermiddagen åkte vi till Kristinehamn. En underbar resa in till staden kantad av hus och båtar i en skyddad fjärd. Fick en bra plats längst in i gästhamnen. Vi var väl en av sex gästbåtar, däremot var det många husbilar på plats.
Under natten vaknade vi av att himlen fullkomligt öppnade sig och det öste ner regn.
Torsdag den 29 juli
Dagen började med att vi tog en promenad i Kristinehamn efter att det slutat regna vid 12-tiden. En liten fin stad med pittoresk bebyggelse varvat med en del modernare cementhus. Åt lunch på en Thai-restaurang som låg i hamnen. Därefter gjorde vi loss för att gå till Karlstad. Väl ute till sjöss såg vi de allt mörkare molnen som närmade oss söderifrån. och det dröjde inte så länge innan regnet var över oss. Inget häftigt regn, men tillräckligt för att det skulle bli blött. Med regnet kom även vinden. Som mest såg vi att vindmätaren stod på 14 sekundmeter. Som tur var hade vi valt en inre led så det var inte så länge ute på öppet vatten, men det räckte ansåg vissa i besättningen.
När vi närmade oss Karlstad började vi leta efter gästhamnen på sjökortet etc. Det visade sig att den låg i den inre hamnen vilket innebar att vi var tvungna att ha en broöppning. Ringde och kollade med Sara på gästhamnen och det visade sig att det var hon som skötte även broöppningen. För henne innebar det en lite cykeltur för att komma ner till bron för att öppna. Vi åkte sedan i en kanal upp till inre hamnen med nybyggda hyreshus som var byggda alldeles i kanten av kanalen varvat med båtplatser för mindre båtar. I Karlstad nyttjar man verkligen det attraktionsvärde som finns i sjönära bebyggelse.
Gästhamnen var liten med endast ett tiotal gästhamnsplatser men låg alldeles vid det lokala ströget. Se https://karlstad.se/Uppleva-och-gora/Friluftsliv-och-motion/bat-och-hamn/Gasthamn/
Fredag den 30 juli
Har haft en slappardag i Karlstad. Mellan regnskurarna tittade den berömda solen fram och vi var till Värmlands museum och gjorde stan. Planerar att fara söderut i morgon bitti vid den ordinarie broöppningen kl 09.10.
Lördag den 31 juli
Började dagen med väckarklocka kl 07.00 för att hinna med den ordinarie broöppning för att komma ur den inre hamnen. Efter att ha gått en och en halv timme från Karlstad kom vi ut ordentligt på Vänern och fick känna av dess beryktade vågor som är lite kortare men högre än de vi har på havet. Det blåste ordentligt, upp emot 12 sekundmeter, så vi hade bra med vind rakt framifrån. Efter någon timmes stampande började vi att diskutera om vi skulle lägga om planerna och gå till Skoghall istället för Ekenäs längst ner på Värmlandsnäs. Det skulle betyda att vi måste vända om och gå någon timme med sjön i aktern för att komma in på västra sidan av Hammarön.
Efter noga överläggningar bestämde vi oss för att fortsätta. SMHI sa att vinden skulle avta framåt eftermiddagen och vid kvällningen vara nere på endast några få sekundmeter. Anlände till Ekernäs vid 17-tiden och SMHI:s prognos stämde. Vi snirklade oss in i rännan mellan vassen och lade till i hamnen. Till hjälp fick Ulrika en tysk seglare som hon redan bekantat sig med i Mariestad då han hjälpte henne med förtöjningen även där.
Som plåster på såren efter en kämpig dag blev det middag på restaurangen på Ekenäs. En flott restaurang uppförd vid campingen i något som kändes som ingenmansland.
Söndag den 1 augusti
Det skulle bli ytterligare en blåsig dag så vi bestämde oss för att stanna kvar på Ekenäs. Som mest såg vi att vindmätaren visade på 11 sekundmeter. Tog en promenad till ”Lands end” på Värmlandsnäs. En promenad på några kilometer. På eftermiddagen blev det värre för Ulrika då vi gick vägen upp till Åkershus badplats och sedan tog stigar genom skogen tillbaka. Vi gick och gick och trodde aldrig vi skulle komma fram.
Blev fascinerad över Ekenäs marina. Trots att det var en väldigt liten marina med omkring 25 båtar och en gästhamn som inte har många besökare, så hade de försäljning av drivmedel. Det gick att tanka både bensin och diesel för både båtar och bilar.
Morgondagen ser lite bättre ut vädermässigt vilket gör att vi har siktet inställt på att komma iväg till Sunnanå.
Måndag den 2 augusti
Vi vaknade med en duns. Trodde först att det var dansken som låg på babord sida som gått på oss när han gick från bryggan, men när vi väl kommit upp på däck så var det en svensk båt som höll på att lägga till som hade kört peken in i sidan på MoonCat. Kunde dock inte se några skador så det lät värre än det var.
Vid frukost började det åter att regna och höll på så fram på förmiddagen, men vid lunchtid sprack det upp. Vi gav oss då iväg mot dagens må, Sunnanå gästhamn. Hade en fin tur genom Ekenäs skärgård och ut på Dalbosjön. Satte segel och seglade över hela sjön med god fart i den måttliga vinden som var.
Väl framme i Sunnanå gästhamn mötte Linda och Tobias upp med bilen och vi åkte hem till dem och blev bjudna på kaffe och blåbärspaj av nyplockade blåbär som Linda plockat under dagen. Efteråt gick vi tillbaka till Sunnanå. Fick följe av Linda och Tobias med barnen Steffen, Mickel och Ellinor.
Sunnanå hamn är en hyfsad stor hamn med en hel del inredda sjöbodar och en restaurang. En gång i tiden Sveriges största svartbygge då Melleruds kommun drog igång projektet och byggde utan att ha bygglov klara då Länsstyrelsen inte godkänt planerna. Numera som sagt var en trevlig hamn på Vänerns västra sida, https://www.sunnanahamn.se/sv/ .
Tisdag den 3 augusti
Har haft en bra natt i Sunnanå gästhamn. Vi bestämmer oss för att ta en promenad till Linda i Mellerud vilket är cirka 4 kilometer bort. Kommer dit och dricker kaffe och äter glass. På hemvägen handlar vi på Hemköp lite för kvällen. Ulrika är har ont i foten så Linda kör oss i bilen från affären och ner till båten.
På kvällen kommer de allihop, Linda och Tobias med barnen Steffen, Mikkel och Elinor. Vi grillar korv och har det trevligt ihop. Så trevligt att Mikkel vill inte åka hem utan han stannar hos oss på MoonCat.
Onsdag den 4 augusti
Vi vaknar tidigt. Mikkel är glad och pigg. Säger att han sovit bra, men det var lite kallt på morgonen, vilket inte är att undra på, Yr sa att det skulle vara sju grader på småtimmarna. När vi vaknade sken i vart fall solen och det blev en underbar dag. Linda kom och hämtade Mikkel vid tiotiden. Jag tog sedan en runda och tittade på Sunnanå och alla dess inredda sjöbodar. Därefter åkte vi iväg mot Vänersborg. Hade gjort ordning MoonCat för att kunna segla henne, men Vänern låg spegelblank hela dagen.
Mitt ute på Dalslandssjön tittade Ulrika efter Blue Magic på Vesselfinder och upptäckte att de var strax framför oss. Märkligt sammanträffande att vi återigen skulle träffas när vi är på väg in till slussarna. Skickade ett SMS till dem och mycket riktigt var de på väg mot Vänersborg. Väl i Vänersborg var vi inne lite före dem då de valt att bada lite på vägen. Gick ut och åt tillsammans och tog sedan ett glas vin i deras båt samtidigt som vi planerade morgondagens fortsatta resa.
Torsdag den 5 augusti
Vi gick från Vänersborg kl 09.00 för att ta oss ner i Trollhättans kanal. Det gick som smort genom slussarna och inga längre väntetider vid några broar. Nedanför slussarna i Trollhättan skildes vi från Blue Magic som skulle hälsa på en kamrat till Roger som bodde precis vid älven. Vi hade funderingar att lägga till för natten i Lilla Edet, men då vi var där redan vid 14.30-tiden och det inte blev några större väntetider på slussen fortsatte vår resa söderut. Nästa möjliga gästhamn var Kungälv.
Väl i Kungälv var vi där vid 18-tiden och beslutade oss för att fortsätta och sikta på att gå igenom Hisingsbron vid broöppningen klockan 20.35. Väl nere i Göteborg kom vi igenom Marieholmsbron på en gång, men där ändrade vi våra planer. Att gå igenom Hisingsbron klockan 20.35 skulle betyda att om vi gick till Öckerö skulle vi vara där vid 22-tiden och då skulle det nog vara mörkt. Bättre att ta ett snabbt beslut och lägga oss vid en av de hamnbassänger som vi på uppvägen, när vi låg och snurrade söder om Marieholmsbron i väntan på broöppningen sett. Där låg nu tre båtar så det kunde ju inte göra så mycket med ytterligare en. Fantastiskt fina nybyggda bryggor med förtöjningsmöjlighet som vi inte kunde se varför de blivit byggda, men för oss passade de perfekt.
Fredag den 6 augusti
Vaknade på natten och hade en lösning på varför vår natthamn hade blivit byggd. Det var givetvis här som den nya Marieholmstunneln byggts. Det hade grävts ut för att kunna få ner de stora tunnelelementen som bilarna idag kör genom och därefter hade de fyllt på så lite som möjligt med material ovan på elementen. Istället hade de gjort möjlighet för båtar att lägga till vid kajerna.
Vi gick upp tidigt för att kunna komma iväg från vår gästhamn i god tid innan Hisingsbrons första öppningstillfälle kl 09,35, men dessförinnan skulle jag ju även kolla upp om mina teorier från natten stämde. När jag var på väg ut på undersökningen kom en bil nerkörande vid kajen, och ut stack ett huvud som frågade om vi hade kaffe att bjuda på. Det visade sig vara Roger och Carolina med barnen Alice och Samuel som kom på visit, vilket gjorde att vi måste skjuta upp våra planer. Visst hade vi lite kaffe och saft att bjuda på. Barnen ville åka med en bit genom Göteborg så Carolina fick ta bilen tillbaka hem för att hämta flytvästar.
Väl tillbaka lämnade Carolina flytvästarna och körde vidare till SVT-huset på Hisingen som var ett lämpligt ställe att lämna av Roger, Alice och Samuel på. Vi gick genom Hisingsbron vid broöppningen kl 11.35 istället.
Efter att vi lämnat av våra gäster ringde vi Ulf i hamnen på Åstol och berättade att vi kommer lite senare än det var beräknat, allt för att han skulle hålla vår kajplats fri så vi hade någon stans att lägga till när vi kom hem. Resan norrut gick bra med vinden i ryggen höll vi bra fart och anlände till Åstol vid 17-tiden. Det dröjde inte många minuter tills det låg en båt förtöjd på utsidan MoonCat. Nu var allt sig likt igen, vi var lite trötta efter några långa dagar på sjön under hemvägen, men samtidigt väldigt nöjda med att det varit en så trevlig semestertur vi gjort.
